- NY BLOGG!
- All I know is there's something new this year
Här får ni lite intressant läsning..
Har ni gjort något ni aldrig gjort förut också?
1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Ja, var på festival och massor av andra saker!
2. Höll du några av dina nyårslöften? Jag hade säkert några, men jag kommer inte ihåg vad. Så jag höll det nog inte!
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja! :)
4. Dog någon som stod dig nära? Nej..
5. Vilka länder besökte du? Sverige och Danmark tror jag.
6. Är det något du saknat år 2009 som du vill ha år 2010? Kent och kärlek! (Typ samma sak, haha)
7. Vilket datum från år 2009 kommer du alltid att minnas? 19 juni (midsommar)
8. Vad var din största framgång 2009? Kom 5a och 8a i USM i orientering.
9. Största misstaget? 2 misstag, tänker inte ens nämna dem..
10. Har du varit sjuk eller skadat dig? Nej, typ småsjuk hela tiden!
11. Bästa köpet? Kent-biljetten till 2010, kläder typ!
12. Vad spenderade du mest pengar på? Kläder och musik!
13. Gjorde någonting dig riktigt glad? Musik och vänner!
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2009? Miike Snow - Silvia, Kent - En vals för satan (Din vän pessimisten) och Hoffmaestro & Chraa - Chraa Indian
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Ledsnare antagligen.
16. Vad önskar du att du gjort mer? Vågat och varit på mer festivaler!
17. Vad önskar du att du gjort mindre? Fegat ur och sådär.
18. Hur tillbringade du julen? Jag firade med pappa och den närmsta släkten på hans sida.
19. Blev du kär i år? Ja..
20. Favoritprogram på TV? Scrubs
21. Bästa boken du läste i år? Twilight (på engelska då) tror jag!
22. Största musikaliska upptäckten? Miike Snow, Justice, bob hund, Death cab for cutie med mera!
24. Något du önskade dig och fick när du fyllde år? Jag kommer inte ihåg vad jag önskade mig, haha.
25. Något du önskade dig men inte fick? Som sagt, kommer ej ihåg!
26. Vad gjorde du på din födelsedag 2009? Jag fikade på Majas som inte finns längre.. :(
27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Kärlek helt klart!
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2009? Osäker och blandat. Har hört "wannabe estet" som förslag, haha ;)
29. Vad fick dig att må bra? Musik, mina vänner, familjen bland annat!
30. Vilken kändis var du mest sugen på? Jag vet inte. Ingen speciell direkt!
31. Vem saknade du? Äsch!
32. De bästa nya människorna du träffade? Har inte träffat så många nya människor, men jag har lärt känna folk jag inte kände så bra.. Typ Sandra, hela MIC typ, John :)
- Jag behöver din kyla nu, jag behöver din svala hud
Nu kanske jag borde skriva vad jag har fått och sådär.
Men om ni undrar så får ni fråga. Men jag är jättenöjd i alla fall.
Här kommer en dikt eller vad man ska kalla det,
som jag publicerade på min förra blogg.
Mannens farväl
han grät inombords, det såg jag.
fast jag kände honom inte, visste inte hans namn.
men jag visste,
såg det i hans omfamning.
kanske var det hans farfar
(han kanske hette Gösta eller Ragnar?)
kanske var det ett farväl,
kanske en återförening.
ett farväl..
när tåget åkte,
tufftufftuff,
var de kvar.
jag grät lite för pojkens skull.
för bredvid mig på tåget satt hans farfar (?)
mannen frågade mig vad som var fatt.
jag sa att jag hade bevittnat ett farväl.
mannen sa att han hade varit med om ett.
att han grät inombords.
att jag var modig som grät.
salta och blöta tårar.
jag sa att det var han som var modig.
för han vågade i alla fall säga farväl.
Ta mig härifrån. Ett litet tag i alla fall.
- Snön hyr ut sin oskuld, för skiten bara känns
Jag var ute och gick förut i cirka 1,5 timme här i min hemstad. Kallt som tusan var det, säkert några minusgrader. Medans jag gick där och lyssnade på Kent så funderade jag lite då man inte kan göra mer än det när man är helt ensam. Kom och tänka på att man inte alls vet var man har vissa personer. Hur man är helt ovetande om vad de egentligen vill och tycker, även om man känner dem väldigt väl. Och det skrämmer mig lite. Borde jag inte veta sådant? Är det jag som är ouppmärksam och dålig? Jag vet inte. Jag hoppas inte det.
Nu lyssnar jag på musikhjälpen och suktar efter att prata med någon.
Imorgon (eller ja.. på dagen) lägger jag upp bilder på hur det ser ut här i staden för tillfället. Det ligger ett tunt lager snö på marken och det är is nästan överallt. Trevligt..
- Och i gruset låg en fegis kvar
Detta har väl hänt sen senast:
Det har brunnit på min skola tre gånger.
Jag har varit på fars och jul på Liseberg.
Jag har varit på julkalas med massor av fina vänner.
Jag har pratat om kent i svenskan.
Jag har funderat massor. Försökt att reda ut alla mina tankar som har knycklat ihop sig i min hjärna som ett garnnystan. Försöker skriva ner vad jag tänker för att få lite mer ordning. Men inte ett ord fastnar på papper. Ju mer jag försöker, dessto mer förvirrad blir jag. Jag får ingen ordning. Alla tankar stannar kvar och knycklar ihop sig ännu mer. Vet inte riktigt vad jag ska göra åt allt. Eller jo, egentligen vet jag det. Men jag är feg. Vad jag behöver är att prata. Men som alltid fastnar mina ord just när jag ska uttala dem. Så jag föredrar att skriva, så jag slipper alla menande blickar och den pinsamma tystnaden när de inte vet vad de ska säga. Men orden är som sagt helt borta.
Nu vet jag inte vad jag ska skriva egentligen. Men om någon har lust får den gärna skriva ett mail eller någonting. Om vad som helst. Jag gillar att prata om vad som helst.
Anyway: [email protected]
- Du kan kalla mig för idiot, det har jag ingenting emot. Jag är en idot.
- All den här tiden som jag vilat och velat
Släpper ner ännu ett papper på golvet.
Försöker skriva ner fina ord och meningar om min ångest.
Som om man kunde göra en sådan känsla till något vackert med hjälp av vackra ord?
Inte ens den bästa poeten i världen skulle kunna göra detta.
Försöker somna. Vrider och vänder på mig.
Hostar tills det känns som att bröstkorgen ska explodera.
Har bara skrivit några få ord på uppsatsen idag.
Slösar bort mina ord på meningslösa saker istället.
Eller nej. Men allt är relativt.
Hostar tills jag inte kan andas längre.
Snälla, låt mig sova nu.
Drar min hand över armen, kryper ihop.
"Jag är inte klok någonstans".
Ännu en natt med för lite sömn.
Veckans soundtrack, en helt fantastisk låt: Johnny Cash – Hurt
- Än finns det tusentals tårar kvar
α Alpha
Ligger med fötterna på kudden.
Jag ligger kors och tvärs mellan lakan och täcken i en 1,20 säng.
Tänker på att det skulle få plats en till person här. Ganska lätt.
Fryser lite och drar mina ben lite närmare min kropp.
Armen bultar, fast vad gör det egentligen?
Inser att mina fötter är utanför sängen,
drar mina ben ännu närmare magen.
Vill ju inte frysa.
Stirrar upp i taket, kanske ser det annorlunda ut denna gång.
Men allt är precis som vanligt.
Tittar ut genom fönstret trots min rädsla.
Samma gamla järnväg ligger där. Ironiskt att ett sätt att ta sig härifrån finns så nära.
(Låt oss bli dom som försvann)
Borde titta ut genom fönstret oftare.
På dörren hänger en skjorta som inte är min.
I fönstret hänger guldiga gardiner.
Jag trivs här. Verkligen trivs.
Vrider på mig, orden blir sneda.
Fast vad gör det egentligen?
Mina fötter är utanför sängen igen.
Rädslan sprider sig, drar fort upp dem.
Vad finns under min säng? Tvivlar på att att det finns något där,
men jag är rädd ändå.
För i tomheten lurar det många faror.
Fosterställning och Jockes röst i mina öron:
"Och du är lika ensam som jag"
Kan inte ligga still längre, hostar och vrider på mig om vart annat.
För mycket att tänka på.
För många ord utan förklaring.
Lite för mycket bakterier i kroppen.
Allt är precis som vanligt.
"I en tid då inget hände, i en stad som alltid sov" sjunger Joakim precis då.
"Vi ska alla en gång dö".
091111
för ett och ett halvt år sedan ungefär var inte min mardröm längre en dröm. det var en sanning som gjorde så jävla ont. så fruktansvärt svårt var det när jag fick höra "vi ska flytta isär". jag minns det som igår. vi skulle äta frukost som alla andra vanliga söndagar. det var en vanlig dag. en vanlig dag med fyra ord som förändrade allt. Du sa, “Stäng din dörr, vi har något att reda ut”
tiden stannade upp och de följande nätterna grät jag mig igenom. hade mamma inte sagt att de alltid skulle vara tillsammans? jag visste inte vad jag skulle tro. jag hoppas länge att det bara var ett skämt, att jag hade hört fel. jag hoppades på det så mycket, att jag inte berättade vad som hade hänt på flera månader. inte ens för mina bästa vänner. jag gick runt och låtsades att jag fortfarande bodde med min mamma, pappa och lillebror i en lycklig familj. men i själva verket hade mamma flyttat och köpt en egen längenhet. och jag levde fortfarande på hoppet. att de skulle flytta ihop. men så blev det såklart inte. jag visste det väl innerst inne, men jag ville inte tro det.
mamma och pappa är fortfarande vänner. de.. tappade bara kärleken någonstans på vägen. och jag vet att detta var det bästa de kunde göra, men ibland önskar jag att jag kunde vrida tillbaka klockan till den tiden då vi var en familj, inte två. hoppas att ni inte blev för uttråkade, men jag kände att detta behövde skrivas.
Om jag hade lite kärlek så var den till dig
091025
tystnad en rökfri viskning
jag blir sådär osäker på allt. jag försöker förstå, tänka logiskt. men det är svårt vid den här tiden. eller hela tiden egentligen.
vad betyder orden? mina och dina? jag är osäker på båda faktiskt.
jag vill trycka min kropp nära din och andas den luft du andas.
tror jag.
och viskar till mig
du är värd att dö för
091020
Evelina är en sprallig och glad person. Hon är pratglad och har många vänner. Hon gillar att träna, så hon tränar ganska ofta. Detta gör att hon är vältränad och ganska smal. Hon har tjockt och ganska långt hår. Hon är nästan besatt av bandet Kent och deras musik.
Om jag nu ska beskriva mig själv i första person så måste jag nog ändra lite på texten. Ta bort lite text, lägga till lite ny. Jag uppfattar inte mig själv, så som du uppfattar mig.
